Jag har en vän som flytt från bomber och krig i Syrien. Han har varit i Kungsbacka i snart tre år nu. Hela tiden har han försökt att få hit sin familj, som inte hade någon möjlighet att få träffa en en svensk ambassad eftersom det inte finns någon i Syrien. Ända möjligheten var att hitta en svensk ambassad i de närliggande länder som har svensk besittning. Men, dit får igen från Syrien visum till. Så, status quo. Därmed tvingades hans fru och tre barn fly under traumatiska händelser till Turkiet där kön till svenska ambassaden var tre månader för en intervju. Min vän är välutbildad och har lärt sig svenska och väldigt ivrig på att få jobba. Tyvärr har imigrationsreglerna gjort att han har gått overksam under allt för lång tid. Nu verkar det dock finnas ett ljus i tunneln. Vår förhoppning är att familjen kommer att förenas till slut. Till vår trygghet. Vår välfärd med vårdcentraler, skolor och möjligheter. Under min väns familj och deras olika flyktvägar fanns Läkare Utan Gränser där. Som en slags vårdcentral under hemska förhållanden. Utan tidsbeställning. Utan kölappar. Utan avgift. Utan frågor om tillhörighet. Utan fruktan. Enbart med kärlek, trygghet, medmänsklighet, målmedvetenhet och ett fantastiskt oavlönat engagemang. Hjälp dessa änglar. Du behöver inte fly.